bästa fonderna för långsiktigt sparande

Bästa fonderna för långsiktigt sparande

Last Updated on februari 20, 2021 by admin

Bra riskspridning och lång sparhorisont är två viktiga variabler att tänka på vid fondsparande. Men hur ska man allokera sin portfölj för bästa möjliga diversifiering? Och vilka är egentligen de bästa fonderna för långsiktigt sparande? I den här artikeln finner du en komplett guide med allt du behöver veta. 

Fonder är ett utmärkt investeringsalternativ för den som föredrar lite lägre risk och lite mer bekvämlighet än vad man får när man investerar i egna aktier. De många underliggande tillgångarna i vilka man indirekt investerar ger dessutom en bredare exponering, vilket i sin tur ger bättre riskspridning, men också bättre möjligheter.

Likt aktier och de flesta andra finansiella investeringsinstrument är fonder bäst lämpade för ett långsiktigt sparande (undantaget korta räntefonder med löptider som understiger ett år). Rent generellt brukar en sparhorisont på åtminstone fem år rekommenderas.

Givet den långa investeringstiden är det förstås viktigt att man väljer sina fonder med omsorg, och att man bygger en välbalanserad portfölj anpassad efter sina egna ekonomiska förutsättningar, sina sparmål och sin riskaptit.

Att välja rätt fonder kan dock vara lättare sagt än gjort – det finns nämligen en uppsjö av olika intressanta alternativ på marknaden.

Med denna guide hoppas vi kunna bringa klarhet i många av frågetecknen som lätt uppstår när man först ska komma igång med investeringar i fonder, samt ge värdefulla tips på hur man bygger en bra portfölj för ett långsiktigt sparande.

Först ut – topplistor över några av de bästa fonderna för långsiktigt sparande inom olika kategorier just nu.

Bästa fonderna för långsiktigt sparande – 6 olika kategorier

Fonder kan delas upp i ett antal olika kategorier utifrån vilken inriktning de har; globalfonder, regionfonder (exempelvis Europa eller Asien), landsfonder (Sverige, USA, Ryssland etc), tillväxtmarknadsfonder samt branschfonder.

Nedan listar vi de fem fonder som haft bäst värdeutveckling de senaste fem åren i respektive kategori (för regionfonder och landsfonder har vi denna gång valt Europa och Sverige). Du hittar också en lista över de fem indexfonder som gått bäst de senaste 5 åren.

Bästa globalfonder

Fond Avgift
MS INVF Global Advantage A 2,08%
MS INVF Global Opportunity A 1,93%
Swedbank Robur Globalfond A 1,45%
Threadneedle (Lux) Glb Smlr Coms AE 2,55%
Tellus Globala Investmentbolag 3,14%

MS INVF Global Advantage A

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Sea Ltd, Shoify Inc, Adyen NV
  • Funnits sedan: 2013
  • Morningstar rating: 5/5

MS INVF Global Opportunity A

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Amazon.com Inc, Uber Technologies Inc, Mastercard Inc
  • Funnits sedan: 2010
  • Morningstar rating: 5/5

Swedbank Robur Globalfond A

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Taiwan Semiconductor Manufac, Berkshire Hathaway Inc Class A, Microsoft Corp
  • Funnits sedan: 1994
  • Morningstar rating: 4/5

Threadneedle (Lux) Glb Smlr Coms AE

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Ritchie Bros. Auctioneers Inc, Cardlytics Inc, Altair Engineering Inc
  • Funnits sedan: 2011
  • Morningstar rating: 5/5

Tellus Globala Investmentbolag

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Amazon.com Inc, Apple Inc, Microsoft Corp
  • Funnits sedan: 2012
  • Morningstar rating: 5/5

Lästips: Bästa globalfonderna

Bästa Europafonder

Fond Avgift
Fondita Sustainable Europe B 2,31%
PriorNilsson Idea 3,60%
Threadneedle (Lux) Pan Eurp SmCp Opps AE 2,17%
Fondita 2000+ B 2,07%
Danske Invest Europe Small Cap A 2,14%

Fondita Sustainable Europe B

  • Störst nationell exponering: Sverige, Tyskland, Danmark
  • Största innehav: Vestas Wind Systems, UPM-Kymmene Oyj, Örsted
  • Funnits sedan: 2011
  • Morningstar rating: 5/5

PriorNilsson Idea

  • Störst nationell exponering: Sverige, Tyskland, Danmark
  • Största innehav: Novo Nordisk, Skanska, Traton
  • Funnits sedan: 2006
  • Morningstar rating: Saknas

Threadneedle (Lux) Pan Eurp SmCp Opps AE

  • Störst nationell exponering: Storbritannien, Tyskland, Sverige
  • Största innehav: CompuGroup Medical SE & Co KgaA, Cts Eventim AG & Co KgaA, Stillfront Group AB
  • Funnits sedan: 2007
  • Morningstar rating: 5/5

Fondita 2000+ B

  • Störst nationell exponering: Sverige, USA, Schweiz
  • Största innehav: Vestas Wind Systems, Siegfried Holding AG, Lonza Group Ltd
  • Funnits sedan: 1998
  • Morningstar rating: 5/5

Danske Invest Europe Small Cap A

  • Störst nationell exponering: Storbritannien, Sverige, Tyskland
  • Största innehav: Boku Inc Ordinary Shares, Marlowe PLC, Uniphar PLC
  • Funnits sedan: 2001
  • Morningstar rating: 3/5

Bästa Sverigefonder

Fond Avgift
Enter Småbolagsfond A 1,76%
SEB Sverigefond Småbolag C/R 1,62%
Länsförsäkringar Sverige Småbolag A 1,85%
Lancelot Avalon A 2,46%
SEB Sverigefond Småbolag 1,61%

Enter Småbolagsfond A

  • Störst nationell exponering: Sverige
  • Största innehav: Swedencare, Sdiptech, BHG Group
  • Funnits sedan: 2015
  • Morningstar rating: 4/5

SEB Sverigefond Småbolag C/R

  • Störst nationell exponering: Sverige
  • Största innehav: Indutrade, Addtech, SWECO
  • Funnits sedan: 1995
  • Morningstar rating: 5/5

Länsförsäkringar Sverige Småbolag A

  • Störst nationell exponering: Sverige
  • Största innehav: Husqvarna, Peab, AcadeMedia
  • Funnits sedan: 1997
  • Morningstar rating: 4/5

Lancelot Avalon A

  • Störst nationell exponering: Sverige
  • Största innehav: Bonesupport Holding, Camurus, Bactiguard Holding
  • Funnits sedan: 2012
  • Morningstar rating: 5/5

SEB Sverigefond A

  • Störst nationell exponering: Sverige
  • Största innehav: Addtech, Sectra, Indutrade
  • Funnits sedan: 1987
  • Morningstar rating: 4/5

Lästips: Bästa Sverigefonder 2021

Bästa tillväxtmarknadsfonder

Fond Avgift
JPM Emerging Markets Equity A (acc) USD 2,05%
Öhman Etisk Emerging Markets A 1,06%
Nordea 1 – Emerging Stars Equity BP SEK 2,11%
MS INVF Emerging Leaders Equity A 2,46%
BGF Emerging Markets A2 USD 2,40%

JPM Emerging Markets Equity A (acc) USD

  • Störst nationell exponering: Kina, Indien, Brasilien
  • Största innehav: Taiwan Semiconductor Manufacturing Co Ltd, Tencent Holdings, Samsung Electronics
  • Funnits sedan: 2005
  • Morningstar rating: 5/5

Öhman Etisk Emerging Markets A

  • Störst nationell exponering: Kina, Taiwan, Sydkorea
  • Största innehav: Taiwan Semiconductor Manufac, Tencent Holdings, Alibaba Group
  • Funnits sedan: 2012
  • Morningstar rating: 5/5

Nordea 1 – Emerging Stars Equity BP SEK

  • Störst nationell exponering: Kina, Indien, Sydkorea
  • Största innehav: Alibaba Group, Taiwan Semiconductor Manufact, Tencent Holdings
  • Funnits sedan: 2011
  • Morningstar rating: 5/5

MS INVF Emerging Leaders Equity A

  • Störst nationell exponering: Kina, Indien, Brasilien
  • Största innehav: Meituan, Alibaba Group, Mercadolibre Inc
  • Funnits sedan: 2012
  • Morningstar rating: 5/5

BGF Emerging Markets A2 USD

  • Störst nationell exponering: Kina, Indien, Sydkorea
  • Största innehav: BlackRock, Tencent Holdings, Taiwan Semiconductor Manufact
  • Funnits sedan: 1993
  • Morningstar rating: 5/5

Bästa branschfonder

Fond Avgift
JPM US Technology A (acc) USD 1,96%
BGF World Technology A2 USD 2,50%
Swedbank Robur Ny Teknik A 1,34%
Franklin Technology A (acc) USD 2,02%
Öhman Global Growth 2,05%

JPM US Technology A (acc) USD

  • Störst nationell exponering: USA, Brasilien, Nederländerna
  • Största innehav: Advanced Micro Devices Inc, Tesla Inc, Synopsys Inc
  • Funnits sedan: 2005
  • Morningstar rating: 5/5

BGF World Technology A2 USD

  • Störst nationell exponering: USA, Kina, Brasilien
  • Största innehav: Blackrock, Apple Inc, Microsoft Corp
  • Funnits sedan: 1995
  • Morningstar rating: 5/5

Swedbank Robur Ny Teknik A

  • Störst nationell exponering: Sverige, USA, Storbritannien
  • Största innehav: Stillfront Group AB, Sinch, Embracer Group AB
  • Funnits sedan: 1996
  • Morningstar rating: 5/5

Franklin Technology A (acc) USD

  • Störst nationell exponering: USA, Kina, Taiwan
  • Största innehav: Amazon.com Inc, Apple Inc, Microsoft Corp
  • Funnits sedan: 2000
  • Morningstar rating: 5/5

Öhman Global Growth

  • Störst nationell exponering: USA, Japan, Sydkorea
  • Största innehav: Sinch, Samsung, Alfen NV
  • Funnits sedan: 1996
  • Morningstar rating: 5/5

Bästa indexfonder

Fond Avgift
Handelsbanken USA Ind Crit A1 SEK 0,27%
Öhman Etisk Emerging Markets A 1,06%
SPP Aktiefond USA 0,22%
Swedbank Robur Access USA A 0,26%
DNB USA Indeks A 0,20%

Handelsbanken USA Ind Crit A1 SEK

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Apple Inc, Microsoft Corp, Amazon.com Inc
  • Funnits sedan: 2011
  • Morningstar rating: 5/5

Öhman Etisk Emerging Markets A

  • Störst nationell exponering: Kina, Taiwan, Sydkorea
  • Största innehav: Taiwan Semiconductor Manufac, Tencent Holdings, Alibaba Group
  • Funnits sedan: 2012
  • Morningstar rating: 5/5

SPP Aktiefond USA

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Apple Inc, Microsoft Corp, Amazon.com Inc
  • Funnits sedan: 1991
  • Morningstar rating: 5/5

Swedbank Robur Access USA A

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Apple Inc, Microsoft Corp, Amazon.com Inc
  • Funnits sedan: 2015
  • Morningstar rating: 5/5

DNB USA Indeks A

  • Störst nationell exponering: USA
  • Största innehav: Apple Inc, Microsoft Corp, Amazon.com Inc
  • Funnits sedan: 1998
  • Morningstar rating: 4/5

Tips: Klicka på länkarna för att läsa mer om respektive fond hos Avanza. I listorna har vi endast tagit hänsyn till värdeutveckling de senaste fem åren, ej risknivå, avgift eller andra variabler. 

Riskinformation: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fonder är finansiella instrument som kan både öka och minska i värde. Det är inte säkert att du får tillbaka hela ditt investerade kapital.

Olika fonder investerar i olika slags värdepapper

Förutom de olika kategorier av inriktingar vi listat här ovan, delas fonder också in i olika fondtyper utifrån vilka slags värdepapper de investerar i. De vanligaste fondtyperna är:

Aktiefonder: Fonder som investerar i aktier – den vanligaste fondtypen.

Indexfonder: Indexfonder är ofta aktiefonder, men till skillnad från vanliga aktiefonder som förvaltas aktivt, följer indexfonder istället ett specifikt börsindex för vilket de ämnar återspegla avkastningen. Indexfonder har så kallad passiv förvaltning, vilket medför att förvaltningsavgiften är betydligt lägre än för aktiva aktiefonder.

Räntefonder: Fonder som investerar i räntebärande värdepapper med kort eller lång löptid (exempelvis obligationer). Lägre risk än aktiefonder, men också lägre förväntad avkastning.

Blandfonder: Fonder med ett innehav bestående av både aktier och räntebärande värdepapper. Lägre risk än renodlade aktiefonder, men högre avkastning (och risk) än renodlade räntefonder.

Hedgefonder: Hedgefonder är specialfonder som omfattas av betydligt mindre strikta investeringsregler än övriga fondtyper. Dessa fonder investerar i olika typer av värdepapper, inklusive derivatinstrument med belåning, i syfte att ge absolut avkastning – det vill säga avkastning oavsett om börsen går upp eller ned.

ETF – Exchange Traded Funds: ETF’er är börshandlade fonder som, till skillnad från andra fonder, handlas direkt på börsen precis som aktier. ETF’er kan vara passivt förvaltade indexfonder, eller aktiva fonder. Avgifterna är i regel betydligt lägre än för vanliga aktiefonder, men då de handlas på börsen tillkommer istället courtage.

Så gott som alla fondtyper är bäst lämpade för en längre sparhorisont – utom räntefonder med kort löptid.

Korta räntefonder investerar i räntepapper, till exempel svenska statsskuldväxlar, med löptider på maximalt 12 månader. Risken är mycket låg – ungefär på samma nivå som sparkonton med insättningsgaranti – men så är även avkastningen.

Sparar du långsiktigt har du utrymme att ta en lite högre risk i syfte att också kunna få en bättre avkastning. Huruvida du bör välja aktiefonder, indexfonder, blandfonder eller hedgefonder – eller kanske lite av varje – kikar vi närmare på lite längre ned i artikeln.

money 2724241 640 4Så fungerar fonder

En fond kan beskrivas som en portfölj av en mängd olika värdepapper, i vilken du som investerare kan köpa andelar.

Som investerare i en fond blir du indirekt ägare till alla de aktier eller aktieliknande värdepapper som fonden har i sitt innehav, vilket innebär att ett enda sparande i en enskild fond ger dig bred exponering mot flera olika underliggande tillgångar.

Fondandelar ger dig emellertid inte rösträtt eller rätt till aktieutdelning.

Innehaven i en fond sköts om och förvaltas av en eller flera fondförvaltare och analytiker, vilka har till uppgift att identifiera och handla köpvärda tillgångar samt att allokera fondens portfölj på ett sådant sätt att maximal avkastning uppnås.

Den professionella förvaltningen innebär att du som sparare inte själv behöver tänka på att köpa, sälja och fördela innehavet (annat än i din egen portfölj), till skillnad från om du investerar i egna aktier.

Detta gör fonder till ett enkelt och bekvämt sparalternativ som passar så gott som alla, oavsett om man har erfarenhet av börsen eller inte.

Vidare innebär också den breda exponeringen mot flera olika innehav att du får en bättre riskspridning – så kallad diversifiering – än vad du får i aktier. Fonder är således ett lite tryggare sätt att spara än aktier. Viktigt att känna till är dock att lägre risk också innebär lägre potentiell avkastning.

Fonder tillhandahålls av olika fondbolag, vilka till exempel kan vara försäkringsbolag eller pensionsbolag. Handel med fonder sker via bank eller mäklare utanför börsen (undantaget ETF’er), varför det tar längre tid att slutföra en order än vid köp eller försäljning av aktier. Ett fondköp tar i regel ett par-tre bankdagar innan det går igenom.

Varför investera i fonder?

Fonder är enkla att spara i, de är bekväma, har lägre risk än aktier men samtidigt en bra värdeutveckling och ger bred exponering mot många underliggande tillgångar. Anledningarna till varför fonder är bra att spara i är som synes flera.

Vare sig du är nybörjare med ingen eller väldigt begränsad erfarenhet av fonder, börsen och investeringar, eller om du är en erfaren investerare med både kunskap och intresse i ryggsäcken är fonder ett mycket bra sätt att placera pengar.

De kan antingen användas i kombination med egna aktier, eller som enda tillgångsslag i portföljen.

Historiskt sett är aktier det tillgångsslag som givit överlägset bäst avkastning över tid. Men för att lyckas med egna aktier krävs både tid, engagemang och kunskap om såväl aktiemarknaden som de bolag man investerar i.

Genom att investera i fonder får du chans att ta del av utvecklingen på aktiemarknaden (undantaget räntefonder som istället är korrelerade med räntemarknaden), men på ett betydligt lättare och mindre tidskrävande sätt.

Vad innebär ett långsiktigt sparande, och varför är det bra?

När man läser om fonder och fondsparande dyker ofta begreppet ”långsiktigt sparande” upp, vilket ju egentligen kan sägas vara ett ganska luddigt uttryck. För vad betyder egentligen ”långsiktigt”? Begreppet är väldigt subjektivt och kan ha olika betydelse för olika personer.

För de flesta fonder rekommenderas rent generellt en lägsta sparhorisont om minst 5 år, varför man i detta sammanhang kan säga att allt sparande som överstiger fem år kan anses vara långsiktigt.

Vidare spelar det förstås också roll vilket syfte man har med sitt sparande – inför pensionen är fem år inte alls en speciellt lång tid att spara, men till körkort eller ett bostadsköp kan det däremot vara gott om tid.

Varför är då långsiktighet så viktigt? Vilken skillnad gör det för ditt sparande? Främst har det att göra med risk och avkastning.

Med aktiefonder, vilken är den vanligaste typen av fonder, exponerar du ditt kapital för den volatilitet som råder på börsen. Aktier kan svänga både mycket och snabbt, såväl upp som ned, vilket förstås även får effekt på aktiefonder – om än mindre än i de enskilda aktierna.

En fond som tappat i värde till följd av att en eller flera av dess aktier sjunkit rejält kan ta god tid på sig att återhämta sig – ibland tar det en månad eller två, ibland betydligt längre tid än så. Sparar du långsiktigt har du tid att sitta stilla i båten tills dess att det åter vänder uppåt igen. För det gör det förr eller senare, i de allra flesta fall.

Precis som det tar tid att hämta igen förlorad mark, tar det också tid att skapa ekonomisk tillväxt. Det är ingenting som sker över en natt, eller ens ett år. De tillgångar – de företag – som en (aktie)fond investerar i behöver tid på sig för att kunna utveckla sina verksamheter och kunna gå med vinst.

Eftersom en fond har innehav i många olika underliggande tillgångar, tar det också lite längre tid att skapa en positiv utveckling. Äger du egna aktier i ett bolag som går som tåget, visar det sig i regel ganska snabbt på aktiekursen.

De många innehaven i en fond innebär dock att positiva resultat i ett eller flera av innehaven ”späds”  ut av det samtidigt går mindre bra i andra.

Långsiktighet är således bra – och viktigt – ur både risksynpunkt och för att få chans till en så bra avkastning som möjligt.

Vilka fonder är bäst för ett långsiktigt sparande?

Lite längre upp i artikeln punktade vi upp de olika typer av fonder som är vanligast; aktiefonder, indexfonder, räntefonder, blandfonder och hedgefonder. Som nämndes är alla utom korta räntefonder avsedda att sparas i under längre tid – åtminstone 3-5 år, men gärna längre än så.

Aktiva aktiefonder och indexfonder är två av de största fondtyperna, vilka också är de som huvudsakligen brukar rekommenderas för ett bra långsiktigt sparande.

Värdeutvecklingen är i regel god, det finns ett mycket bra utbud att välja bland och riskmässigt ligger de högre än de mer återhållsamma räntefonderna men lägre än aktier och vissa hedgefonder (en del hedgefonder kan också ha lägre risk än aktie- och indexfonder).

Huruvida aktivt förvaltade aktiefonder eller indexfonder passar bäst för just ditt sparande beror till stor del på din riskaptit, samt huruvida du prioriterar ett så billigt sparande som möjligt.

Aktiva aktiefonder respektive indexfonder kan definieras enligt följande:

Aktiva aktiefonder

Förvaltas aktivt av en eller flera professionella fondförvaltare och analytiker, vilka ansvarar för att löpande söka efter och identifiera köpvärda aktier, göra investeringar samt sälja av innehav som inte längre är attraktiva att äga. Målet är att generera en avkastning bättre än index.

Aktiv förvaltning är förenat med såväl fördelar som nackdelar. En skicklig fondförvaltare kan mycket väl lyckas med målsättningen att nå en värdeutveckling som slår index, vilket betyder mer pengar till dig som investerare.

Aktiv förvaltning innebär också betydligt mer flexibilitet än passiv förvaltning som följer index. Eftersom innehavet inte tvunget måste efterlikna ett visst index, kan förvaltaren exempelvis snabbt sälja av en aktie som plötsligt tappar mycket i värde. I indexfonder är den möjligheten mycket mer begränsad.

Baksidan med aktivt förvaltade aktiefonder är de dyra avgifterna och den snävare riskspridningen. Att ha en eller flera mänskliga förvaltare som ständigt sköter om en fond kostar naturligtvis en hel del pengar, varför förvaltningsavgiften för aktiva fonder är högre.

Vidare har en aktiv fond i regel betydligt färre innehav än en indexfond. Detta kan vara både positivt och negativt – den förväntade avkastningen blir högre, men så blir även risken till följd av den smalare exponeringen. Indexfonder ger en automatiskt bred diversifiering på ett sätt som aktiva aktiefonder inte riktigt når upp till.

  • Förvaltas aktivt med målet att ge bättre avkastning än index
  • Mer flexibla än indexfonder
  • Högre förväntad avkastning – men också högre risk
  • Aktiv förvaltning kostar mer – dyrare avgift

Indexfonder

Indexfonder kan på sätt och vis ses som en underkategori, eller systerkategori, till aktiefonder då många indexfonder investerar i enlighet med ett specifikt börsindex, och således har aktier som underliggande tillgångar.

Den stora skillnaden mellan aktiva aktiefonder och indexfonder ligger emellertid i hur de investerar och hur de förvaltas.

Indexfonder är fonder som strävar efter att så långt som möjligt efterlikna värdeutvecklingen i ett specifikt index. För att kunna göra det investerar en indexfond i precis samma tillgångar och med precis samma fördelning som i det index den är ämnad att följa. Utgör en aktie 5% av index, ska den också utgöra 5% av fondens innehav.

Här finns med andra ord inget behov av professionella förvaltare som gör egna urval – istället används index som ett slags facit eller en mall för hur fonden ska investera. En indexfond strävar efter att ge en avkastning likvärdig med index, varken bättre eller sämre.

Denna typ av passiva förvaltning är givetvis mycket billigare för fondbolagen än den aktiva metoden, varför avgifterna för indexfonder också är betydligt lägre.

Utöver lägre avgift har indexfonder också lägre risk tack vare att de i regel har väldigt många innehav. Ju fler innehav och ju bredare exponering, desto bättre riskspridning. Hur många innehav en indexfond har beror på vilket index den följer, men flera hundra eller till och med ett par tusen är inte ovanligt.

  • Förvaltas passivt med målsättning att ge avkastning i likhet med index
  • Mindre flexibilitet än i aktiefonder
  • Bred exponerings ger lägre risk
  • Kan aldrig ge en avkastning sämre än index, men heller aldrig bättre
  • Billigare avgift

Såväl aktiva aktiefonder som passiva indexfonder passar bra för ett långsiktigt sparande, men givet de olika villkor och förutsättningar de erbjuder kan de vara olika lämpliga för olika personer.

För dig som är beredd att ta en högre risk i förhoppning om att få bättre avkastning kan aktivt förvaltade aktiefonder vara det bästa alternativet. Föredrar du lite mer trygghet på eventuell bekostnad av avkastningen kan indexfonder istället vara ett bättre val.

Sedan behöver det ena förstås inte utesluta det andra – en kombination av passivt förvaltade indexfonder och aktiva aktiefonder kan också bli en mycket bra portfölj.

Lästips: 15 Bästa indexfonderna 2021 | Svenska och Globala Indexfonder

Allokera portföljen för optimal riskspridning

Inledningsvis nämnde vi att en lång sparhorisont och bra riskspridning är viktigt att tänka på när man sparar i fonder. Med tidsaspekten och definitionen av ett långsiktigt sparande avklarat, är det dags att kika närmare på riskspridningen. Hur lyckas man med den? Och varför är det egentligen så viktigt?

Fonder ger automatiskt en bättre riskspridning än aktier eftersom de äger innehav i så pass många underliggande tillgångar. För optimal exponering och riskspridning räcker det emellertid inte att äga endast en fond, även om det är en bred globalfond med många olika innehav i många olika länder.

För bästa möjliga riskhantering och bästa möjliga chans till bra avkastning rekommenderas att man inkluderar ett antal olika fonder i sin portfölj, med olika inriktning och olika exponering.

Eftersom risken i fond blir högre ju snävare exponering den har, är det bra att låta de bredaste fonderna – det vill säga globalfonder – utgöra basen i portföljen. Därefter kan man till exempel fylla på med någon regionfond, en eller ett par landsfonder samt ett par smalare tillväxt- och/eller branschfonder.

Att fördela innehavet i sin portfölj mellan olika fonder kallas för att allokera. Någon exakt mall för hur du bör allokera just din portfölj finns egentligen inte eftersom det beror mycket på din egen riskaptit och din förväntade sparhorisont. Ett generellt förslag kan dock se ut ungefär så här:

  • Globalfonder 50%
  • Regionfonder 20-25% – exempelvis Europafonder
  • Landsfond 10-15% – exemplevis en Sverigefond eller en Rysslandsfond
  • Tillväxtmarknadsfond 5-10%
  • Branschfond 5-10% – exempelvis en läkemedelsfond eller en teknikfond

Fonderna kan vara antingen av typen aktiva aktiefonder eller indexfonder, alternativt en kombination av bägge. Önskar du mer trygghet och lägre risk kan de smalare tillväxtfonderna och branschfonderna till exempel bytas ut till förmån för en eller ett par räntefonder, alternativt en större andel globalfonder.

puzzle 3087397 640

Titta till ditt sparande med jämna mellanrum

Fonder är som nämnts tidigare ett bekvämt och enkelt sätt att spara eftersom du som investerare inte själv behöver ombesörja själva förvaltningen. Icke desto mindre är det dock viktigt att kolla av ditt sparande då och då i syfte att dels följa utvecklingen, men också för att se att fördelningen bland innehaven fortfarande är bra.

Även om du allokerar din fondportfölj på ett visst sätt när du först startar upp ditt sparande, exempelvis enligt ovanstående förslag, betyder det inte att fördelningen ser likadan ut ett halvår eller ett år senare. I och med att marknaden ständigt förändras, gör så även innehaven i din portfölj.

När du sparar långsiktigt är det således klokt att du med jämna mellanrum tittar till din portfölj och eventuellt justerar fördelningen om det behövs.

Har du till exempel en teknikfond, som tillhör kategorin branschfonder, som gått som tåget det senaste året medan globalfonderna utvecklats lite sämre, kan den smalare branschfonden plötligt utgöra en betydligt större andel av din portfölj än vad du från början avsåg.

Bra utveckling är givetvis positivt, men ur risksynpunkt kan en alltför stor andel i en snäv branschfond vara mindre bra, varför en ombalansering av innehavet kan bli nödvändigt.

Hur ofta du bör titta till och följa upp ditt fondsparande beror lite på hur pass nyfiken och intresserad du är, samt hur läget ser ut på marknaden förstås. I oroliga tider med mycket volatilitet på börsen kan det vara värt att följa utveckligen mer frekvent, men annars räcker det oftast med en eller ett par gånger per år.

Har du en längre sparhorisont med många år som återstår är det också viktigt att kunna sitta stilla i båten vid tider av oro. Börsen kommer att svänga upp och ned många gånger under tiden då ditt sparande löper på, men så länge du inte behöver pengarna i närtid är det oftast bäst att vänta ut en nedgång istället för att sälja.

Marknaden kommer att återhämta sig förr eller senare. Viktigt att komma ihåg är också att en förlust inte realiseras förrän den dag du faktiskt säljer av ditt innehav.

ISK är oftast bäst för ett långsiktigt sparande

När det kommer till vilken kontotyp man bör välja för fondsparande är ofta ett ISK det bästa valet. Dels för att det är betydligt enklare vid deklaration än ett depåkonto och dels för att det som regel blir mer förmånligt rent skattemässigt.

Sparar du i fonder genom ett ISK betalar du en årlig schablonskatt på hela ditt samlade innehav under ett år, oavsett om du gjort några försäljningar eller inte. Skatten baseras på ditt saldo och dras automatiskt från ditt konto.

Till skillnad från om du sparar med ett traditionellt depåkonto behöver du med ett ISK inte redovisa någonting i deklarationen. Allt sker automatiskt. Med ett ISK betalar du ingen vinstskatt om 30% på vinster, men kan heller inte kvitta förluster på samma sätt som med ett depåkonto.

Så länge statslåneräntan, vilken används för att räkna fram skatten för ISK, är så pass låg som den är gynnas dock de allra flesta fondsparare av att välja ett ISK. Det är enklare eftersom ingenting behöver tas upp i deklarationen, och den totala skatten blir lägre. Skatten för ett ISK har under 2020 varit 0,375%.

Som alternativ till ISK kan också en kapitalförsäkring användas. Kapitalförsäkringar beskattas på samma sätt som ett ISK, men med denna kontotyp finns möjlighet att välja förmånstagare, vilket till exempel kan vara bra om det gäller ett barnsparande.

Observera att det finns ytterligare variabler som skiljer ISK, KF och depåkonto åt, och att det är viktigt att känna till dessa innan du väljer kontotyp (man kan också ha ett av varje förstås). På Skatteverkets hemsida finns mer information om respektive kontotyp.

10 tips för ett långsiktigt fondsparande

1. Gör upp en egen sparstrategi: Vilka mål har du med ditt sparande? Till vad sparar du och hur lång tid planerar du att spara? Fundera över hur du känner kring risk kontra avkastning och välj fonder som stämmer överens med det.

2. Månadsspara: Ett regelbundet månadssparande är bästa sättet att se till att sparandet faktiskt blir av. Sätt en automatisk överföring varje månad och ett datum då dina fondköp ska ske. Vid månadssparande är det även möjligt att spara mindre belopp – från en hundralapp och uppåt.

3. Bygg en balanserad portfölj med bra diversifiering: Riskspridning är a och o – undvik att lägga alla dina ägg i samma korg. Välj olika slags fonder, med olika inriktning och olika exponering och allokera portföljen på ett sådant sätt att den passar din risknivå.

Känner du dig osäker kan du ta hjälp av en så kallad portföljgenerator som finns hos bland andra Avanza och Nordnet.

4. Se upp för höga avgifter: En låg fondavgift är ett viktigt urvalskriterium att kika på när du sätter upp ditt fondsparande. Ju högre avgift en fond har, desto mer måste den slå index för att ge dig valuta för pengarna.

Indexfonder är bra och billiga fonder som är lämpliga för ett långsiktigt sparande, men det ena behöver inte utesluta det andra. Vill du kan du kombinera billiga indexfonder med aktivt förvaltade, lite dyrare fonder för en bra balans.

5. Välj nätmäklare eller bank med omsorg: Det är förvisso möjligt att flytta ett helt ISK-sparande från en plattform till en annan, men allra enklast är det förstås att ha sitt sparande hos en och samma aktör hela tiden.

Var därför noggrann med att välja en nätmäklare eller bank du trivs med, som känns enkel att använda och som har förmånliga villkor. Avanza är den mest populära sajten bland svenska sparare idag, men även Nordnet och SAVR är bra alternativ. Traditionella storbanker är som regel dyrare.

6. Välj rätt kontotyp för olika fonder: ISK är som tidigare nämndes den kontotyp som oftast är mest förmånlig för ett långsiktigt sparande – men det finns vissa undantag. Korta räntefonder med väldigt låg avkastning – en avkastning som understiger den skatt du betalar för ett ISK – bör istället hållas i en depå.

I och med att du på ett ISK skattar på hela innehavet, oavsett vinster eller förluster, riskerar du annars att skatta mer för en räntefond än vad du får i avkastning.

7. Våga ta risker: Ju längre sparhorisont, desto högre risk kan du kosta på dig att ta. Givetvis ska risktagandet hållas inom en rimlig gräns och på en nivå som känns bekväm för dig, men tar du ingen risk alls (genom att exempelvis endast spara i räntefonder i 20 år) kommer din avkastning att bli lidande.

8. Minska risken ju närmare målet du kommer: Som fortsättning på föregående punkt – våga ta risker, men sänk risken successivt ju närmare ditt sparmål du kommer.

9. Håll koll på ditt sparande: Fonder är enkla och smidiga att spara i med den professionella förvaltningen, men ta för vana att ändå titta till ditt innehav någon gång per år och gör en omfördelning om nödvändigt.

10. Ha is i magen: Det är lätt hänt att känna nervositet och oro när börsen går ned och siffrorna lyser röda på kontot. Sparar du långsiktigt är det däremot viktigt att våga vara tålmodig och inte sälja i panik när det går sämre. Våga ha is i magen om du inte behöver pengarna i närtid – förr eller senare kommer det att vända uppåt igen.

Lycka till med dina investeringar!

 

Share this post

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email