Bästa räntefonderna

Bästa räntefonderna – Hur hittar man en bra räntefond?

Last Updated on september 19, 2021 by admin

Inom kategorin räntefonder finns både korta och långa fonder, vilka passar olika bra beroende på hur lång sparhorisont du har. Här kan du läsa om de bästa räntefonderna just nu – såväl korta som långa – samt ta del av en hel del matnyttig information kring sparande i räntefonder. 

Bästa fonderna har sammanställt topplistor över de bästa räntefonderna just nu sett till värdeutveckling över de senaste fem åren. Statistiken med vilken listorna skapats är hämtad från Avanza.

Längre ned listas även de mest populära korta respektive långa räntefonderna baserat på flest antal ägare hos Avanza.

Tips! Här kan du se hela listan med både korta och långa räntefonder hos Avanza

Bästa korta räntefonderna – Topp 5

  1. Evli Short Corporate Bond B
  2. Ålandsbanken Kort Företagsränta
  3. SEB Korträntefond D EUR – Lux utd
  4. SEB Korträntefond C EUR – Lux
  5. Handelsbanken Euro Ränta

Bästa korta räntefonden endast sett till avkastning senaste fem åren är Evli Short Corporate Bond B.

Bästa långa räntefonderna – Topp 5

  1. Carnegie Obligationsfond A
  2. Nordea Obligationsfond icke-utd
  3. AMF Räntefond Lång
  4. SPP Obligationsfond
  5. Danske Invest Horisont Ränta SA

Bästa långa räntefond baserat på högst värdeutveckling de senaste fem åren är Carnergie Obligationsfond A, vilken också är den femte mest populära långräntefonden hos Avanza.

Viktigt: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fonder är finansiella instrument förenade med ett risktagande. Det är inte säkert att du får tillbaka hela ditt investerade kapital.

Bästa korträntefonderna

Evli Short Corporate Bond B

Korträntefond som investerar i företagsobligationer som har en kort återstående löptid.

Fokus ligger obligationer emitterade i euro, dels av europeiska företag inom olika branscher men också av europeiska banker. Investeringar görs i både High Yield-företag och Investment Grade-företag (High Yield är företag med lägre kreditbetyg, och Investment Grade är företag med högre kreditbetyg).

Evli Short Corporate Bond B har placeringar spridda i flera tiotal olika emittenter, av vilka Bank Of Ireland Group Plc, Sato Corp och Ellevio AB är de tre största.

Avgift: 0,65% (förvaltningsavgift 0,55%)

Morningstar rating: 3/5

Läs mer om Evli Short Corporate Bond B och se fondens värdeutveckling. 

Ålandsbanken Kort Företagsränta

Finsk korträntefond som placerar i räntebärande värdepapper emitterade i euro och med duration på max 12 månader.

Ålandsbanken Kort Företagsränta skiljer sig något från traditionella korträntefonder då den kan placera delar av kapitalet i skuldsedlar med rörlig ränta i syfte att ge bättre avkastning.

Bra utveckling över både 3, 5 och 10 år, drygt 1 miljard i förvaltat kapital och strax under 1000 ägare hos Avanza.

Avgift: 0,45% (förvaltningsavgift 0,45%)

Morningstar rating: 4/5

Läs mer om Ålandsbanken Kort Företagsränta och se fondens värdeutveckling. 

SEB Korträntefond D EUR – Lux utd

SEB Korträntefond D EUR – Lux utd har en genomsnittlig löptid på maximalt 12 månader, och placerar i räntebärande värdepapper utgivna i euro av europeiska bostadsinstitut, stater och företag klassificerade som Investment Grade (högt kreditbetyg AAA-BBB).

Fonden har låg risknivå – 2/7 – och har för närvarande sina största innehav i räntepapper utfärdade av Jyske Bank A/S, Novartis Finance, Atlas Copco samt Willow No 2 (Ireland) PLC.

Avgift: 0,42% (förvaltningsavgift 0,30%)

Morningstar rating: 3/5

Läs mer om SEB Korträntefond D EUR – Lux utd och se fondens värdeutveckling.

SEB Korträntefond C EUR – Lux

Systerfond till ovanstående korträntefond från svenska SEB.

SEB Korträntefond C EUR – Lux investerar enligt samma regler och strategi som SEB Korträntefond D EUR – Lux utd – det vill säga i obligationer och skuldsedlar med kort löptid, emitterade i euro av europeiska stater, bostadsinstitut och företag.

Även denna fond köper bara räntepapper emitterade av aktörer med högt kreditbetyg.

Fonden är ej valutasäkrad, vilket innebär att en valutarisk föreligger eftersom räntepappren är utgivna i EUR. Förvaltat kapital uppgår för närvarande till strax under 1 miljard SEK och största innehaven finns i Jyske Bank A/S, Novartis Finance, Atlas Copco samt Willow No 2 (Ireland) PLC.

Avgift: 0,42% (förvaltningsavgift 0,30%)

Morningstar rating: 3/5

Läs mer om SEB Korträntefond C EUR – Lux och se fondens värdeutveckling.

Handelsbanken Euro Ränta

Svensk korträntefond med två svenska företag som största innehav (Fastighets AB Balder och Alfa Laval Treasury International), men med fokus på räntepapper utgivna i euro.

Handelsbanken Euro Ränta investerar i räntepapper med genomsnittlig duration på maximalt 1 år, har en uttalad hållbarhetsstrategi och syftar till att med bra diversifiering ge en avkastning som överstiger den på korträntemarknaderna i euro-området.

Förvaltat kapital uppgår till ca 1,8 miljarder kronor och avgiften tillhör en av de lägsta.

Avgift: 0,26% (förvaltningsavgift 0,20%)

Morningstar rating: 4/5

Läs mer om Handelsbanken Euro Ränta och se fondens värdeutveckling. 

Bästa långräntefonderna

Carnegie Obligationsfond A

Populär långräntefond under vingarna av det svenska fondbolaget Carnegie.

Carnegie Obligationsfond A har fokus på den svenska marknaden och investerar i obligationer utgivna av staten, kreditinstitut och kommuner med god likviditet och högt kreditbetyg.

Samtliga räntepapper fonden investerar i ska vara emitterade i SEK, varför ingen valutarisk finns att ta hänsyn till.

Carnegie Obligationsfond A förvaltar drygt 2,3 miljarder kronor, har omkring 10 000 ägare hos Avanza och har sina största innehav i olika svenska statsobligationer.

Avgift: 0,62% (förvaltningsavgift 0,50%)

Morningstar rating: 4/5

Läs mer om Handelsbanken Euro Ränta och se fondens värdeutveckling. 

Nordea Obligationsfond icke-utd

Nordea Obligationsfond investerar framförallt i svenska räntepapper med lång duration, utgivna av till exempel staten, kommuner och landsting, olika kreditinstitut samt stabila företag med bra kreditvärde.

Något dyrare avgift, men likväl en av de mer populära långräntefonderna hos Avanza med drygt 26 000 ägare i dagsläget. Bra utveckling sett över 3 år, 5 år och 10 år.

Största innehaven finns i obligationer utgivna av svenska staten, samt Länsförsäkringar Hypotek AB, SBAB Bank och Nordea.

Avgift: 0,75% (förvaltningsavgift 0,65%)

Morningstar rating: 5/5

Läs mer om Nordea Obligationsfond icke-utd och se fondens värdeutveckling.

AMF Räntefond Lång

Riktigt billig – och därmed populär – räntefond med endast 0,10% i förvaltningsavgift och över 60 000 ägare hos Avanza.

AMF Räntefond Lång har fokus på Sverige och investerar i långa räntebärande värdepapper utgivna av svenska staten, kommuner och bolag som bedöms ha mycket högt kreditvärde.

Drygt 8,7 miljarder i nettoförmögenhet och stabil förvaltning av Johan Moeschlin sedan 2013.

Fondens största innehav finns i svenska statsobligationer samt obligationer utgivna av svenska banker.

Avgift: 0,14% (förvaltningsavgift 0,10%)

Morningstar rating: 4/5

Läs mer om AMF Räntefond Lång och se fondens värdeutveckling.

SPP Obligationsfond

Ytterligare en populär långräntefond bland spararna hos Avanza, även denna med fokus på den svenska marknaden.

SPP Obligationsfond strävar efter att investera så hållbart som möjligt, och har ett antal kriterier kring miljö och etiska frågor att utgå från vid val av placeringar.

Foden köper räntebärande värdepapper utgivna av staten, högt kreditklassade företag samt kommuner med en genomsnittlig duration på 5-7 år. Största innehavet finns i svenska statsobligationer, men ett par procent är även placerat i tyska samt danska obligationer

Avgift: 0,22% (förvaltningsavgift 0,20%)

Morningstar rating: 4/5

Läs mer om SPP Obligationsfond och se fondens värdeutveckling. 

Danske Invest Horisont Ränta SA

Något dyrare räntefond med investeringar i både svenska och icke-svenska obligationer.

Danske Invest Horisont Ränta SA strävar efter att ge en avkastning som överstiger marknadsnivån, och placerar framförallt i räntepapper emitterade av företag med uttalad hållbarhetsprofil.

Fonden lämnar årlig utdelning till andelsägarna i form av så kallad kupongränta.

Danske Invest Horisont Ränta SA förvaltar i skrivande stund runt 901 miljoner kronor och har sina största innehav i Danske Invest Sverige, svenska staten samt Danske Invest Danish.

Avgift: 0,81% (förvaltningsavgift 0,53%)

Morningstar rating: 2/5

Läs mer om Danske Invest Horisont Ränta SA och se fondens värdeutveckling.

Vad är en räntefond?

En räntefond är en speciell typ av fond som istället för att investera i aktier eller aktierelaterade värdepapper investerar i räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper kallas även för skuldsedlar eller obligationer, och emitteras (ges ut) av olika aktörer i syfte att få in kapital till verksamheten.

En räntefond investerar alltså genom att låna ut pengar till den aktör som emitterat skuldsedeln, och får sedan avkastning i form av ränta på det lånet.

Räntebärande värdepapper kan till exempel ges ut av staten (statsskuldväxlar och statsobligationer), bostadsinstitut (bostadsobligationer), kommuner och landsting samt olika företag (företagsobligationer).

Vad är skillnaden mellan korta och långa räntefonder?

Den främsta skillnaden mellan korta och långa räntefonder är löptiden – vilken i sin tur också innebär en skillnad i risknivå.

Med löptid – eller duration som det också kallas – menas den tid inom vilket det utlånade kapitalet ska betalas tillbaka från emittenten till fonden.

Korta räntefonder

Korta räntefonder investerar i räntebärande värdepapper med kort löptid – vanligtvis maximalt 12 månader. Dessa räntepapper är ofta statsskuldväxlar utgivna av staten, vilka mycket nära följer utvecklingen för den korta marknadsräntan.

En korträntefond kan också investera i långa räntepapper där endast ett år eller några månader återstår på löptiden.

Givet de mycket korta löptiderna är korta räntefonder förenade med väldigt låg risk – men ger också väldigt låg eller till och med ingen avkastning. Av den anledningen lämpar sig korträntefonder bäst för ett kortsiktigt sparande, till exempel som ett alternativ till ett sparkonto med insättningsgaranti.

Långa räntefonder 

Långa räntefonder investerar istället i räntebärande värdepapper med längre löptider – från 12 månader och uppåt. Somliga kan ha en duration på så mycket som 10, 20 eller till och med 30 år.

Långa räntepapper kallas även för obligationer och kan ges ut av både stater, företag, bostadsinstitut samt kommuner och landsting.

På grund av de längre löptiderna är långa räntefonder betydligt mer riskfyllda att spara i än korträntefonder – och ju längre löptid, desto högre risk. Detta eftersom det är svårare att förutse marknaden 10 eller 30 år fram i tiden, än vad det är 12 månader framåt.

Ju längre löptid en räntefond har, desto fler oförutsedda händelser måste man ta höjd för längs vägen.

Varför är det bra att spara i räntefonder?

Räntefonder är vad som kallas för icke korrelerade med börsen – vilket betyder att de utvecklas mer eller mindre oberoende av hur aktiemarknaden utvecklar sig.

Istället är det framförallt förändringar i marknadsräntan som styr hur räntefonder utvecklas, även om faktorer som inflation, konjunktur och valutakursförändringar också spelar in.

Räntefonder äger man i regel inte för att tjäna mycket pengar på hög avkastning. För detta ändamål är aktiefonder bäst lämpade. Syftet med räntefonder är snarare att bromsa in eventuella förluster på aktiemarknaden och bidra med stabilitet.

För att göra det lite enklare kan man likna aktiefonder vid portföljens gas – den accelerator som ska generera bra vinst – medan räntefonder istället är bromsen, eller krockkudden, som kan bromsa upp fallet om marknaden hamnar i en kraftig nedgång.

Räntefonder har jämfört med aktiefonder en låg risknivå, varför de passar bra om man sparar kortsiktigt eller om man bara vill ha mer trygghet och ett lägre risktagande.

Här kan du läsa mer om räntefonder. En hel webbsida helt dedikerad till denna typ av fonder.

Så påverkas räntefonder när räntan stiger och sjunker

Räntefonder stiger i värde när marknadsräntan sjunker, och sjunker i värde när marknadsräntan stiger. Ologiskt kan tyckas, men det finns en förklaring.

Förhållandet mellan marknadsräntan och värdet på räntefonder brukar liknas vid en gungbräda, med räntenivåer på ena sidan och räntefonder på den andra. När den ena sidan åker upp, åker den andra alltså ned.

Ju längre löptid en fond har desto längre ut på gungbrädan befinner den sig. Detta innebär att även marginella förändringar i räntan kan få stor inverkan på värdeutvecklingen i de allra längsta räntefonderna.

Men vad beror detta tvärtom-förhållande på – och hur fungerar det?

Vid en höjning av marknadsräntan höjs även räntan på alla de skuldsedlar som emitteras efter räntehöjningen, vilket innebär att de nya skuldsedlarna ger en högre ränta till fonderna som köper dem – alltså en högre avkastning.

De skuldsedlar som gavs ut före räntehöjningen och som därför ger en lägre ränta, blir således mindre attraktiva varför värdet på dem sjunker. För att ge samma avkastning som de nya skuldsedlarna med högre ränta måste priset på de gamla sänkas.

På samma sätt fungerar det om marknadsräntan sänks. En sänkning av marknadsräntan innebär också att räntan – och således avkastningen – på de nya skuldsedlarna blir lägre, varför de redan befintliga skuldsedlarna som ägs av räntefonder förstås blir mer attraktiva och stiger i värde.

Räntefonder kan stiga i värde när börsen går ned

En av de största fördelarna med räntefonder (och då kanske särskilt de korta räntefonderna) är att de inte påverkas negativt om utvecklingen på aktiemarknaden går dåligt. De är som tidigare nämndes icke korrelerade med börsen.

Bakgrunden till detta är att räntefonder i grund och botten inte investerar i aktier utan i lån. Och precis som beloppet på ett vanligt privatlån eller bolån inte sjunker bara för att börsen sjunker, gör heller inte de lån räntefonderna har investerat i det.

Faktum är att räntefonder snarare har en tendens att öka vid turbulens på aktiemarknaden. Oro på börsen gör att fler söker sig till trygga placeringar – till exempel räntefonder – och med en ökad efterfrågan stiger också priset på dem.

Tips! Guld är en annan tillgång som också är icke korrelerad med börsen och som ökar i värde när aktiemarknaden går dåligt. I vår guide om bästa guldfonder hittar du mer information om att spara i guld. 

Vilka är de bästa räntefonderna – korta eller långa?

Det beror som så mycket annat på din sparhorisont, din investeringsstrategi, ditt mål med sparandet och din riskaptit.

Både korta och långa räntefonder har sina för- och nackdelar som gör de mer lämpliga i vissa lägen, och mindre lämpliga i andra.

Korta räntefonder passar bra om du:

  • Avser spara mycket kortsiktigt
  • Prioriterar låg risk framför avkastning
  • Vill ha en bra krockkudde i portföljen, som komplement till aktiefonder

Långa räntefonder passar bra om du:

  • Har en lång sparhorisont – minst 1 år men helst längre
  • Är beredd att ta högre risk för chans till bättre avkastning
  • Tror att marknadsräntan är på väg ned

Kom ihåg att det ena inte behöver utesluta det andra. En välbalanserad portfölj kan med fördel innehålla både en kort och en lång räntefond om det passar din strategi, den aktuella räntemarknaden och dina sparmål.

Hur stor avkastning ger räntefonder?

Räntefonder är som nämndes tidigare inte ett instrument du väljer för att tjäna storkovan och kamma hem en skyhög avkastning. Avkastning kan du naturligtvis få, men chansen att den över tid skulle bli i nivå med aktiefonder är minimal – för att inte säga obefintlig.

Korta räntefonder ger, på grund av skuldsedlarnas mycket korta löptider, väldigt låg eller ingen avkastning. Dessa används därför främst för att skydda sig mot stora börsförluster, samt om man bara ska spara väldigt kortsiktigt.

Den genomsnittliga avkastningen för svenska korträntefonder har de senaste tio åren legat på endast 0,59%. Tar man dessutom med inflation och fondavgifter i beräkningen, blir resultatet till och med ännu sämre. Den svaga utvecklingen hänger ihop med det mycket låga ränteläget.

Långa räntefonder har längre tid på sig att utvecklas och stiga i värde, varför de också har en förväntat högre avkastning.

Genomsnittlig avkastning för svenska långräntefonder har de senaste tio åren legat på 2,4%. Något bättre än korträntefonderna med andra ord, men långt ifrån något som ger ett stort plus på kontot.

Tips! En bra tumregel gällande avkastning i räntefonder är att fondens avkastning – förutsatt att allt annat är lika – baseras på fondens löptid i antal år multiplicerat med marknadsräntans procentuella förändring.

Exempel: Investerar du i en obligationsfond med löptid på 10 år och räntan stiger med 0,2%, blir fondens värdeförändring 10 år x 0,2% = minus 2%. Kom ihåg att avkastningen blir negativ om räntan höjs, och positiv om räntan sänks. 

Summa summarum ger inte räntefonder någon imponerande avkastning – varken de korta eller de långa – men det är heller inte det de syftar till. Viktigt är också att komma ihåg att historisk avkastning inte betyder att den framtida avkastningen blir likvärdig.

Går börsen dåligt och konjunkturen vänder nedåt kan räntefonder mycket väl ge en bättre avkastning än aktiefonder.

Så skapas avkastningen i räntefonder

Avkastningen i räntefonder består huvudsakligen av den ränta fonden erhåller som ersättning för att ha investerat i en skuldsedel och därmed lånat ut pengar till den som emitterade skuldsedeln. Precis på samma sätt som man betalar ränta till banken för ett bolån till exempel.

Avkastningsnivåerna är beroende av det aktuella ränteläget, skuldsedlarnas duration, fondavgiften samt typ av räntepapper (statsskuldväxel, statsobligation, bostadsobligation etc).

Korta och långa räntefonder ger emellertid avkastning på olika sätt.

En korträntefond ger ingen löpande avkastning i form av kupongränta. Korta räntepapper köps istället till underpris med löfte om återbetalning plus ränta när durationen för räntepappret löper ut. Avkastningen är således förutbestämd på en nivå som är avsedd att motsvara den aktuella penningmarknadsräntan.

Långa räntefonder ger istället löpande ränteutbetalningar (vanligen årsvis) i form av så kallad kupongränta, vilka fortsätter att betalas ut tills dess att durationen för räntepappren löper ut och lånet i sin helhet betalas tillbaka. Dessa räntepapper kalla för kupongobligationer.

Det finns också långräntefonder som inte tillämpar kupongränta och som inte ger periodiska ränteutbetalningar – så kallade nollkupongobligationer. Dessa fungerar istället som korträntefonder och ger avkastning vid löptidens slut.

Företagsobligationsfond – en mer riskfylld typ av räntefond

Företagsobligationsfonder är räntefonder som investerar i skuldsedlar utgivna av företag. Det kan röra sig om både små, medelstora och stora bolag samt bolag med både högt och lågt kreditvärde.

Företagsobligationsfonder är betydligt mer riskfyllda än vanliga obligationsfonder – dels för att företag rent likviditetsmässigt oftast inte är lika stabila som exempelvis svenska staten, men också för att företagsobligationer inte står utanför börsen på samma sätt som vanliga obligationer.

Investeringar i företagsobligationer påverkas förstås av hur företaget i fråga utvecklas ekonomiskt. Obligationerna är direkt korrelerade med det utgivande företagets finansiella status och ekonomi, varför fonder som köper företagsobligationer har högre risk.

Investment Grade och High Yield

Företagsobligationsfonder är överlag mer riskfyllda än vanliga räntefonder, men det finns också två olika kategorier av företagsobligationsfonder som i sin tur också har olika risknivå baserat på kreditvärdighet.

Dessa kategorier kallas för Investment Grade och High Yield, och definieras enligt följande:

  • Investment GradeInvestment Grade-fonder köper i huvudsak obligationer emitterade av företag med högt kreditbetyg – det vill säga sådana företag som bedöms ha god likviditet, stabila finanser och bra betalningsförmåga.
  • High YieldHigh Yield-fonder köper skuldsedlar utgivna av företag med lågt kreditbetyg. Investering i dessa fonder är förenat med ett större risktagande eftersom lågt kreditbetyg tyder på sämre ekonomi och svag betalningsförmåga.

Kreditbetyg sätts av kreditvärderingsbolag

Företag bedöms, analyseras och tilldelas kreditbetyg av olika kreditvärderingsbolag. De tre största och mest kända kreditvärderingsbolagen är Fitch, Standard & Poors samt Moodys.

Högsta möjliga kreditbetyg är trippel A, medan lägsta möjliga är C. Ju lägre kreditbetyg ett företag har desto högre riskpremie (extra ränta) måste företagen betala på utgivna obligationer.

Obligationer emitterade av företag med riktigt lågt kreditbetyg kallas ofta för skräpobligationer – eller junk bonds på engelska.

Risknivån ligger mellan räntefonder och aktiefonder

Är man intresserad av att spara i en företagsobligationsfond är det viktigt att känna till risknivån.

Företagsobligationsfonder tillhör kategorin räntefonder, men är som nämndes ovan avsevärt mer riskfyllda än ordinära obligationsfonder/långräntefonder. Samtidigt innebär den högre risknivån också att de har en förväntat högre avkastning än den ganska blygsamma värdeutveckling man kan räkna med från vanliga räntefonder.

Riskmässigt anses företagsobligationsfonder ligga ungefär mitt emellan traditionella obligationsfonder och vanliga aktiefonder.

Realräntefonder ger skydd mot inflation

Realräntefonder är en egen kategori av räntefonder i vilka det – till skillnad från i vanliga korta och långa räntefonder – tas höjd för inflationen. Detta görs genom att en extra procentsats, motsvarande aktuell inflation, adderas till fondens ränta.

Vill man komma åt den låga risken i räntefonder men slippa se sin framtida avkastning urholkas av inflationen, är en realräntefond ett bra alternativ.

Viktigt att känna till är dock att de flesta realräntefonder har relativt långa löptider – i regel 5-10 år som minst – vilket gör de mer riskfyllda än de korta räntefonderna. De flesta har dessutom fast kupong (det vill säga en bunden reell ränta) som på grund av de senaste årens ränteläge ligger mycket lågt.

En bunden låg ränta med löptid på många år kan bli problematiskt om ränteläget länge legat mycket lågt och höjningar sannolikt är att vänta. Höjs räntan bara litegrann kommer värdet på de långa realräntefonderna (med den redan låga räntan) att sjunka snabbt.

Realräntefonder är mindre vanliga än de traditionella korträntefonderna och obligationsfonderna, men de finns att köpa hos både storbanker samt nätmäklare som Avanza och Nordnet.

Hur stor del av portföljen bör utgöras av räntefonder?

På denna fråga finns inget universellt svar som passar alla sparare. Det beror helt enkelt på din riskaptit, din investeringsstrategi och din sparhorisont.

Räntefonder är ett lågriskalternativ som lämpar sig bäst för mer kortsiktiga sparanden – och då i synnerhet korträntefonder.

Har du en lång sparhorisont och är beredd att ta mer risker i syfte att få bättre avkastning, kan du låta en mindre andel av portföljen utgöras av räntefonder och en större av aktiefonder.

Vill du däremot ha ett tryggt sparande framför chans till hög avkastning, kan räntefonder få utgöra en större andel än aktiefonder.

Viktigt är att anpassa portföljinnehavet ju närmare ditt sparmål du kommer.

Sparar du exempelvis till pensionen och har 30 år kvar att jobba, bör aktiefonder vara grunden i din sparportfölj och räntefonder ett mindre komplement. Ju närmare pensionen du närmar dig, desto mer kan du behöva ändra om i den fördelningen och låta räntefonder ta mer plats.

Somliga experter tipsar om att ha lika stor andel räntefonder i ditt pensionssparande som din ålder. Det vill säga 30% räntefonder när du är 30 år, 45% räntefonder när du är 45 år och så vidare.

En tumregel som kan vara bra att följa, men viktigast är förstås att alltid göra anpassningar utifrån de egna förutsättningarna.

Populäraste räntefonderna – så sparar andra svenskar

Utbudet av fonder är stort hos de svenska nätmäklarna, och det kan kännas svårt att veta vilken eller vilka man ska välja. I synnerhet om man är nybörjare och saknar erfarenhet av fondsparande.

Några tips om hur andra svenskar sparar kan vara en välkommen inspiration och ge en fingervisning om vilka fonder som eventuellt skulle kunna vara intressanta att placera i.

De 5 mest ägda korträntefonderna hos Avanza är:

  1. Swedbank Robur Räntefond Kort
  2. AMF Räntefond Kort
  3. Öhman Kort Ränta A
  4. SEB Likviditetsfond SEK
  5. Ålandsbanken Kort Företagsränta

De 5 mest ägda långräntefonderna hos Avanza är:

  1. AMF Räntefond Lång
  2. SPP Obligationsfond
  3. Nordea Obligationsfond icke-utd
  4. Öhman Räntefond Kompass Hållbar A
  5. Carnegie Obligationsfond A

Se upp med avgifterna – satsa på en billig räntefond

Låga avgifter är alltid att föredra vid fondsparande eftersom en dyr avgift på sikt kan äta upp stora delar av din avkastning. Givet att den förväntade avkastningen dessutom är så pass låg i räntefonder, blir en billig avgift än viktigare.

Räntefonder ligger generellt sett betydligt lägre i avgift än framförallt aktivt förvaltade aktiefonder (undantaget företagsobligationsfonder och en del utländska räntefonder), men prisvariationer förekommer förstås även inom kategorierna lång- respektive korträntefonder.

De 5 billigaste korträntefonderna hos Avanza är:

  1. AMF Räntefond Kort – 0,11%
  2. Swedbank Robur Räntefond Kort – 0,12%
  3. SEB Likviditetsfond SEK – 0,14%
  4. Länsförsäkringar Kort räntefond – 0,20%
  5. Öhman Kort Ränta A – 0,20%

De 5 billigaste långräntefonderna hos Avanza är:

  1. AMF Räntefond Lång – 0,14%
  2. Öhman Obligationsfond A – 0,16%
  3. SPP Obligationsfond – 0,22%
  4. Öhman Obligationsfond SEK A – 0,43%
  5. Captor Iris Bond A – 0,50%

Spara i räntefonder med ISK – bra eller dåligt?

Här skiljer det sig åt mellan korta räntefonder och långa räntefonder.

ISK är vanligtvis den mest fördelaktiga kontotypen att använda för fondsparande, men för korta räntefonder blir det – givet dagens mycket låga ränteläge – snarare en förlustaffär.

Korta räntefonder följer den korta marknadsräntan varför avkastningen på dessa i dagsläget knappt når upp till 1%, eller i vissa fall till och med blir negativ. För att ett ISK ska vara lönsamt behöver den förväntade avkastningen överstiga skatten för kontot, vilken baseras på statslåneräntan + 1%.

Så är i dagsläget inte fallet med korträntefonder.

Väljer du ISK för korträntefonder kommer skatten du betalar för ditt innehav att äta upp hela din avkastning. För dessa kan ett depåkonto istället vara ett bättre val, på vilket du skattar 30% på vinster – men också får göra avdrag för förluster.

För långa räntefonder kan ett investeringssparkonto däremot vara fördelaktigt. Långa räntefonder har högre risk och ger en förväntad högre avkastning som i regel överträffar skatten på ISK.

Så kommer du igång med ett sparande i räntefonder

Räntefonder finns att investera i hos de svenska storbankerna (av vilka de flesta även har egna räntefonder), via fondbolagen samt genom nätmäklare som Avanza och Nordnet.

Avanza och Nordnet är gratis att öppna konto hos och har bäst utbud av både räntefonder och fonder överlag, varför de flesta välja att spara via någon av dem.

Här kan du skapa ett användarkonto hos Avanza.

Här kan du skapa ett användarkonto hos Nordnet. 

Sammanfattning: Fördelar & nackdelar med räntefonder

Korträntefonder

Fördelar

  • Tryggt sparande med mycket låg risk
  • Bra krockkudde mot förluster på börsen
  • Billig avgift
  • Påverkas inte nämnvärt av ränteförändringar – sjunker inte när räntan höjs

Nackdelar

  • Mycket låg eller ingen avkastning
  • Påverkas inte heller positivt när räntan sänks

Långräntefonder

Fördelar

  • Lägre risk än aktiefonder – ett relativt tryggt sparalternativ
  • Bättre värdeutveckling än korträntefonder
  • Kan stiga mycket om räntan sänks
  • Billig avgift
  • Företagsobligationsfonder kan ge hög avkastning och ger möjlighet till andelar i obligationer som annars är dyra i inköp (oftast minst 500 000 kr)

Nackdelar

  • Ju längre löptid desto högre risk
  • Sämre skydd mot börsfall än korträntefonder
  • Kan sjunka mycket om räntan höjs – ju längre löptid desto känsligare för även små ränteförändringar

Vill du lära dig mer om fondsparande?

Här på Bästa Fonderna hittar du många bra artiklar och inlägg om både fondsparande i allmänhet samt specifika fondkategorier. Kika exempelvis på våra guider till bästa Europafond, bästa hedgefonderna eller bästa Afrikafonder.

Här kan du läsa mer om räntefonder.

Share this post

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email